Ankomst till landet

Alltså,
det här handlar om Intåg i Sommarhagen av P-B, minst,
eller typ Erwachen heiterer Empfindungen bei der Ankunft auf dem Lande,
för att tala med Beethoven.

Jag anlände igår till Arlanda - Midlanda - Härnösand - Ytterskog - sommarstugan.
Så här såg min Ankunft auf dem Lande ut i går kväll. Helt sagolik.
Då hade jag bakom mig ett dygn av resor över hav och land.

Alltför trött för att kunna känna så mycket överhuvudtaget,
visste jag:
Nu är jag faktiskt här.
I paradiset.

Här är rätt kallt och och blåsigt,
fast det låter egentligen bara som hemma i San Francisco.
Jag sov faktiskt hela åtta timmar första natten, vilket bådar gott för tidsomställningen.

Dagen idag började med en lugn och vacker frukost med utsikt.

Förmiddagen ägnades åt gräsklippning.  

Klippte ända ned till badplatsen samt rev lite ogräs, 

Skurade farstubron och verandan
och bar ut några trädgårdsmöbler.

Med stor vördnad
utförde jag
mina försommar-ceremonier,
för att inte tala om riter.

Körde sen till stan och tittade in på stiftskansliet, mitt gamla jobb, lagom till em-fikat.
Träffade flera kära fd arbetskamrater:
Karin, Ella, Max, Tomas, Inga, Britt-Inger, Eva, Micke, Lars, Charlotta, Hans, Leif, Kicki.
Och så fick jag krama om biskop Tuulikkis efterträdare, biskop Eva.
Senast jag såg henne var hon prosten och kyrkoherden Eva.
Det var jätteroligt att se dem alla.

Det var bra med en kaffetår, för nu började ögonen bli tunga.
För att ta vara på tiden gick jag sen en sväng till lille Simon.
Det var kärt.

Och sedan gällde det att handla något att äta.
For till ICA och tänkte att nu skall jag äta svenskt!
Sagt och gjort, jag köpte ägg och två sortes inlagd sill samt matjes.
Färskpotatis, Köttbullar och Pyttipanna.
Och Lingonsylt icke att förglömma till köttbullarna!
Jag ska ha köttbullar min första dag i Sverige!

Sen hem, helt utmattad av allt det svenska kära.
Tog en öl i solskenet och mådde gott åt de två koltrastarnas sångtävling uppe i träden.
Dagens stress lade sig och jag kände att:
Nu - nu är jag hemma i Sverige, och här jag hör hemma.

Jag fortsatte med att sätta på maten.
Skura den jungfrueliga färskpotatisen och sätta i en panna på spisen.
Ta fram de bästa (och dyraste) köttbullarna ICA hade
och tillaga dem
och känna att Det här, det blir bara sååå gott!

Jag ser på nyheterna under tiden, Svenska nyheter. Även det en urgammal rit kl 19.30.
Jag börjar närma mig Sverige-ritens höjdpunkt.
Lägger upp den ångande potatisen på Strannes gamla fina tallrik med blå rand,
placerar vördnadsfullt några urläckra köttbullar där bredvid.
Häller upp en liten Norrlands Akvavit för att ta till ölen.

Snålvattnet rinner inför ritens fullbordan.
Bara en sak kvar, Höjdaren Lingonsylt.
Med utomordentlig vördnad böjer jag mig inför kylskåpet och tar fram Burken.
Öppnar den varligt.
Och den visar sig innehålla
Hallonsylt.

Alltså,
jag sa Hallonsylt!!

Tror jag behöver sova snart.
Men först ska jag nu begå den ultimata försommarriten:
Lyssna till Beethovens ankomst till landet
i hans ljuvliga 6:e symfoni, pastoralsymfonin
i en oerhört dynamisk tolkning av von Karajan.

Du kan lyssna med, här.