Vilda västern får vänta

Det är märkligt med hur man fungerar.
Alltså - här är jag nu med hustrun i Sacramento en hel dag.
I ett område av Kalifornien som fullkomligt dryper av historia.
Det var i det här området som guldruschen började 1848.
Året efteråt kom alla tusentals fourty-niners hit för att söka lyckan med vaskpannan.
Här finns hur mycket som helst att besöka av gamla gruvor och muséer.

Men - Vi får så otroligt många intryck hela tiden här i vårt nya land.
Huvudet snurrar hela tiden och processar allt det vi ser och upplever.
Jag vet inte om jag orkar med guldruschen just nu.

Det lockar mer med den underbara värmen runt poolen.
Och den gamla boken som jag har tagit med mig:
Hemmingways Farväl till vapnen.
Den boken betydde mycket i min ungdom då jag brottades med värnplikten.
Man kan behöva processa sin egen historia också.

Jag tror jag bestämmer mig för att smöjra in mig med sololja,
och ta min bok ut till solstolen
och stå för det.