Min andra dag som pensionär.
Det känns redan som om operationen har lyckats.
Världen står kvar och jag har ännu inte brutit ihop.
Vi har kört i regn och rusk upp till Luleå och Åsas syskon.
Nu stundar allhelgonahelgen och minnesgudstjänst efter min svärmor.
Gårdagens avsked känns även idag, ja hela den här helgen känns som vädret.
Sen hoppas jag att det vänder,
att livet får färg och fart igen trots novembermörkret
och att vi kan börja se framåt.
En rolig sak idag i alla fall:
En fullt frisk liten Johannes fyller två år nere i Uppsala.
Fantastiskt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar