08 juli 2012

Ubuntu

Förra inlägget har kanske att göra med att jag såg en del av tevegudstjänsten från Tavelsjö i morse innan jag själv gick i kyrkan. En klok, lärd kristen satt i samtal med prästen Linda Annersten och uttryckte en riktig sanning.
I västerlandet definieras människan alltsedan filosofen Descartes tid genom sitt tänkande, sitt intellekt. Han sa ju "Cogito, ergo sum", vilket betyder Jag tänker, alltså finns jag. 

Mot det står det afrikanska tänkandet som utgår från kollektivet. I Sydafrika säger man Umuntu ngumuntu ngabantu: En människa är människa genom andra människor. När jag gick i språkskolan i Tanzania, var det första ordspråket vi lärde oss: Mtu ni watu. En människa är människor. Samma underbara tanke hörde jag uttryckas på svenska redan i gymnasiet på sextiotalet: Vi är varandra.
Vi är inte individer, inte bara ett jag. Vi är en del av dem vi hör ihop med, och det är medmänsklighet som gör oss till människor, inte vad vårt intellekt förmår prestera eller vad jag som individ lyckas uppnå.

Utan tvekan ett befriande tänkande.

6 kommentarer:

  1. Tack för tipset.
    Och för att vi ingår i samma bärlag.

    SvaraRadera
  2. Man kan också säga: "Cognatus [cognitus] sum, ergo sumus". Jag är känd, alltså finns jag. Håller med om att det är befriande!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anders:
      Intressant kommentar. Har du hittat på det själv eller..?
      Enligt min gymnasielatin blir en översättning: Jag är känd, alltså finns vi. Sum-singularis, sumus-pluralis. Hade kanske föredragit Cognatus sum, ergo sum, som stämmer som hand i handske med den afrikanska själen.

      Radera
  3. Descartes goes into a bar. Bartender says, "Would you like a glass of wine?" Descartes says: "I think not!" - and disappears...

    SvaraRadera