Så börjar jag äntligen komma upp till ytan igen. Och tankarna kan börja kretsa kring annat än den egna krassliga kroppen. Nu behövs förhoppningsvis bara en dag till hemma så ska jag kunna återgå till jobbet.
Jag känner verkligen att ordspråket från häromdagen stämmer, att den friske har många önskningar, men den sjuke bara en. Under min treveckors influensa har jag inte orkat tänka ett dugg på arbetet eller på hemmets behov eller på Libyen eller på vår lyckade sydafrikaresa. Har haft fullt schå med mig själv, med att hosta, kraxa och svälja och däremellan att försöka få sova. Men hela tiden har jag haft en tanke i minnet: Hälsans gåva, dyra gåva. Hälsan är ingen självklarhet utan helt och hållet nåd och gåva som vi bör värna och vara rädd om. Det är kanske det som ordspråket vill få oss att besinna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar