17 september 2010

Vi är varandra

Jag är oerhört glad åt släktgemenskapen kring vår svågers oväntade bortgång. Här har vi gråtit och skrattat och gjort vanliga saker samt pratat, pratat och pratat. Familjen har varit till begravningsbyrån, Tidningarna har publicerat namnet och familjen har formulerat dödsannonsen. K och H har jobbat med att förbereda bilder för en bildvisning på minnesstunden. Pojkarna och jag har kört bort träskrot från L:s fasadrenovering till återvinningen. Och ikväll har storfamiljen samlats till en trevlig middag mitt i eländet.
På något underligt vis vill livet fortsätta för den drabbade familjen. Tur det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar