11 juni 2010

Tankeväckande

Idag har stiftskansliet gästats av en blivande präst från Kapstaden. Ikväll deltog hon i domkyrkoförsamlingens internationella grupp och berättade om sitt liv och kyrkans liv i Sydafrika. Just nu råder fotbollsyra där nere, men bakom kulisserna har många det svårt. Cynthia Davids berättade t.ex. att hon aldrig lämnar sina barn ensamma hemma på grund av faran för barnarov. Dagligen händer det att barn försvinner vid sina skolor, på hemväg, vid eller t.o.m. i sina egna hem.
- Om jag måste lämna mina flickor 11 och 13 år gamla så gör jag det bara för högst en timme. Och då drar jag för alla gardiner och låser alla dörrar och förbjuder dem att öppna om det ringer på dörren eller svara i telefonen. De svarar bara om jag ringer, och det göra jag varje kvart medan jag är borta för att kolla att allting är okey.
Cynthia fick frågan om sitt starkaste intryck so far av Sverige.
- Det är säkerheten, att ni går så trygga på stan. Ni kan lämna en cykel utanför affären och finna den kvar när ni kommer ut igen. Ni blir inte attackerade av ligor. Era barn kan leka ute...

Man blir stum när man hör sånt här.
Vi gick ut i sommarkvällen efter vårt möte, tacksamma över vårt Sverige.

1 kommentar: