Det är nåt jag bara måste göra varje vår.
Sjunga vårsånger.
Annars blir det inte vår.
Idag fick jag chansen.
Var ombedd komma till SKUT-gruppen i min församling.
Då tog jag med gitarren!
Sjutton förväntansfulla damer,
och en stiftsadjunkt.
Först Lik vårdagsol i morgonglöd och en andakt.
Sen:
Vintern Rraaasat ut bland våra fjällar..!
Hör hur västanvinden susar...
och Du ska inte tro det blir sommar...
Däremellan info om hur viktig Svenska kyrkan i utlandet är för många ungdomar som är ute och reser i världen. Jag läste upp nätartiklar om det och sa att tack vare ert arbete för SKUT får de här ungdomarna känna att Svenska kyrkan är ett hem att komma till när de är utomlands.
Sen sjöng vi SKUT-visan Att komma hem som Per Harling har skrivit.
Jag var rätt nöjd när jag gick tillbaka till stiftskansliet efteråt.
Nöjd över sångglädjen, engagemanget, kaffegemenskapen, SKUT-känslan - hemmakänslan.
Och mest nöjd över våren som nu kommer.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du är så mångsidig !
SvaraRaderaNoterade nyss att Svenska Kyrkan finns på Mallis också. Ska jag hälsa från dig om jag kommer mig upp ur solstolen?
SvaraRaderaDu verkar ha ett itressant o stimulerande arbete!
SvaraRaderaJa Arne att vara präst är ett stimulerande och omväxlande arbete, vare sig man jobbar i Örnäset eller på stiftet. Jag tackar Gud för varje dag.
SvaraRaderaComvidare, ska du till Mallis. Det ska min närmsta arbetskamrat också. Visst, hälsa utlandskyrkan att dom har vårt fulla stöd.
SvaraRadera