16 mars 2010

ToR kyrkokansliet

Idag har jag träffat mina kollegor internationella handläggare från i stort sett alla stift inom Svenska kyrkan. Kära kamrater som jobbar med samma frågor som jag. Det ser mycket olika ut i de olika stiften, men vi delar samma känsla, samma vision: Vår kyrka är en del i något större. Vi beror av varandra och behöver varandra jorden runt. Och detta måste få synas, få plats i våra församlingar därhemma. Några av oss har jobbat flera år med dessa frågor, andra är nya. Med mina sju år på stiftet hör jag numera till de mer erfarna stiftshandläggarna. Tyvärr känns det inte så. De yngre är mycket mer pålästa, kvicktänkta och självsäkra. Men jag är definitivt den äldste i gänget. Så - med afrikanska mått mätt innehar jag en enorm status... Det ni.

1 kommentar:

  1. Vore vi bara lite kloka skulle vi vara lite mer afrikanska. Hur kvicktänkta vi än är så kommer det inte upp till tyngden av erfarenhet och upprepad praktisk insikt. Min lilla unge på sex år har fantastiska teorier och en outsinlig energi och kvicksilvret i huvudet utmärker sig ständigt....oci det här tror hon sig själv om så mycket att hon skulle kunna ta på sig att styra hela världen. Tack och lov har hon inte fått försöka...

    SvaraRadera